Eller som min fader Jan sade till mig, angående mitt eget val av de vänner som inte bara var okej.
– Jag sade, far jag väljer själv vem jag umgås med.
– Far svarade, helt fel min gosse, du får bara umgås bara med de, som tål och låter dej vara med.
Tänk om jag förstått redan då, vad glad och stolt jag i stället borde kunnat vara över mina gamla vänner.
Så i stället lyssnade jag på satanistmusik och var rädd för att bli förtappad själ, i stället för att bli skinnskalle och sluta mej på begripa min värld.
Mest för att min pappa lärt mej att inte gilla Hitler, lätt att förstå, och för att min morfar fortfarande skämdes för sin ungdomshemlighet, svårt att förstå fören han berättade med egns ord själv.
Och min kära mamma hjälpte mej alltid att skämmas för lätt, bland annorlunda folk, utan att jag begrep det själv.
Mor sade,
– Du får inte umgås med de där barnen Claes!
– Jag umgås med vem jag vill, sade jag?
Fel igen sa min gamle far som fortfarande var ganska ung och stilig på den tiden.
Och betydligt snyggare än mej, beroende på om jag frågade min mor, honom själv eller min bror som hatade en maniskt blinkande grymtande storebror med tourettes syndrom, som knappt var uppfunnen i vanlig folktro ännu.
Kort och gott, tro inte på precis allt som varit sant även för mej i bland.
Perfekt sanning existerar inte, bara gamla goda berättelser, vi alla kan lära oss något totalt sanningsenligt med.
Tro inte på allt ni vet!
Sanning är i all tid en evig färskvara! Men tjejerna höll alltid med farsan! Och han påstod alltid att de höll på mej, men frågade jag min brorsa eller mor.
Då hade jag fel jämt, slå mej då Claes, slå mej då, slå mej då, slå mej då?
Och jag slog både min moder och min broder och min fader helt rättvist en var sin gång. Sen fick jag vara hyggligt och som vanligt ganska vänlig i fred.
Och jag har aldrig ångrat mej även när jag blev tvingad att säga förlåt till dom å hela familjens krokiga villovägar. De tyckte nog jag borde övat på att mobba dom tillbaka i stället utan att slå.
Familjen måste ju lära sej något om de ljusa små barnen också! Så snäll är nu inte jag heller jämt. Även om jag ärvde morsans skäms utan att veta var det kom i från? Jag tålde inte höra mitt namn ropas ut så fort dörren öppnades och de kom hem från sina jobb eller skola.
Så gå aldrig och gruva på hämnd! Fören ni vet vad även min sanning va. Jag fick aldrig känna mej glad som barn och trodde att allt var mitt eget fel. (Jag kunde även förstå att det omöjligt var det jämt)
Precis som min bror fortfarande tror, men det är vara vad jag tror. Jag tänker aldrig säga att jag vet det. (Han kunde också förstå att det omöjligt var hans fel jämt. Men hans liv var inte mitt fel heller.)
Men jag är fortfarande rätt bra på att gissa rätt kvalificerat och rakt.
Ty det är fortfarande en sanning även för mej!
Jag fick stryk som morsan fick ett par gånger och brorsan aldrig fick, ochjag fick det åt helvete för ofta som barn. Men dom fick något annat, jag aldrig var med och såg med egna ögon. Så säger min bror. Det kan också vara sant men jag vet det inte själv.
Därför slog jag aldrig mitt eget barn som vuxen. (Styvson) Och rörde honom aldrig felaktigt där man inte får. Men tvätta dom ordentligt måste man når de bajjat i blöjan.
Och förlåt om jag sårat någon! För jag vet att även jag har sårat någon. Men de kan behöva skylla sej själva lite mer än de tål det själva än.
Vi kan egentligen aldrig veta vilka sorger andra människor bär på. Men jag kan gissa rätt så bra, men jag låter er själva berätta vad det va, om ni inte ljuger på helt fel sätt. Det är då som andevärlden inte alltid håller koll på sej själv och som en skugga regerar den över livet självt. (Vilket gör oss alla lila skyldiga så väl som oskyldiga till våra egna och varandras liv. Men när vi shamaner och några få medier vet det, så är vi skyldiga att hålla ordning på vilka tankar och kännslor som är rimliga och lagliga för alla människor att tro och gå med på.
(Undvik alkohol och droger det är då ni blir uppöppnade och uppöppnande för varandras liv, och med tiden så kommer inte det känna så fint som alla kyrkorna inte bara vet. Med lite tur dyker då arketypen lucifer upp och berättar sanningen om lögnen för er. Lögnen om honom och lögnen om er, sen blir ni fria att förstå något gott om livet själva. Och ni behöver aldrig tro på lögnerna mer. Vi var alla lika oskyldiga som berättelsen var om Lucifer.)
För själv har jag förlåtit er alla och vågar fortfarande älska er själv när ni inte orkar och tål er själva.
Så något gott var väl vunnet även med mitt liv. Och denna berättelse!
Med vänlig hälsning, Claes
PS när ni läst denna text så tar ni själva ansvar för er egen tro och hur ni väljer att sprida denna berättelse vidare med era egna tolkningar. För andevärlden kommer låta er veta personligt när ni alla hade fel även om mej och min bror. Vi och våra föräldrar var orimligt mediala under större delen av vårt liv, men vi hade inga rimliga förklaringar på alla orimliga händelser det blev.
Tro aldrig att ni bara vet för att ert medie vet så bergsäkert om er.
