Människor tänker aldrig på det, men många livsupplevelser går verkligen åt skogen när vi tror att vi inte får det!
Fråga och svar i en och samma mening, helt begripligt för mej men kanske inte för er, så låt mej förklara något om rädslor som jag lärt mej leva utan själv.
Jag hade fortfarande hund och sena kvällspromenaden slutade alltid efter tio minuter och sedan vände jag och gick tillbaka. Ofta kändes det friskt ute så jag ville inte gå tillbaka.
Men den upplysta vägen tog slut där, och rakt in i mörka skogen gick en väg. Till slut valde jag att inte låta mej styras av rädslan, vad kunde jag veta om skuggorna i skogen på natten?
Varför reste sej nackhåren på mej fastän min hjärna förstod att inget är farligt här? Så jag gick emot rädslorna och lät hunden springa lös, jag följde hela tiden efter och jag rös.
Till slut vågade jag knalla omkring mitt i mörka granskogen var som helst på natten som ingenting, det var och är hur lätt som helst.
Jag är aldrig mörkrädd mer, och jag fick hjälp av den kloka vägvisaren som dök upp efter ett tag att veta mer om mörker rädslor dag efter dag. Dessa rädslor ljuger för oss, de förlamar oss och de begränsar vår förmåga att ströva fritt i skog och mark.
Skogen på natten i fredligt sinnelag är en sällsam upplevelse och här mötte jag de första verkliga skogväsena mitt i natten, tillsamman med min hund.
En av dom sa, jag är som dej, blir du rädd för mej så känner jag ’rädd för mej’ och då fräser jag, låt bli att vara rädd för mej, jag blir elektriskt rädd och arg på mej själv, gå hem till stugan och tänd dina elektriska lampor i stället.
Många gånger gick jag ut i skogen under alla årstider, jag lyssnade på ugglorna på våren och såg alla blossen blinka till över allt i skogen alla årstider. Blåa röda vita små små blixtar som talade om att här är jag och du är bra, se så jag kan blixtra dej Claes?
Jag hade bara ett bekymmer med det här, när jag berättade för andra människor om mina nattvandringar i skogen så dissade de mina egna fredliga vandringar.
De tänkte sitt eget oftedliga, Claes är inte riktigt klok som mej. Människor älskar vara rädda så de får klaga och klandra sina vänner och sej själva. Räddast vinner!
Lösningen på många av problemen finner ni i mörka skogen, gå och promenera er vänliga orädda och bli snälla i stället, kväll efter kväll.
Nu vill jag inte skrämma människor, men de farligaste ställen för människor att vandra på i dag är där det finns andra människor som kanske tappar humöret och ger sej på er.
I skogen mitt i natten är det garanterat ofarligt! För det finns så få människor där då.
Människor tänker aldrig på det, men många livsupplevelser går verkligen åt skogen när andra människor lägger sej i och säger att jag inte får det.
Mitt förslag är att ni lär er det här själv dagligen under några år, det är verkligen värt det sen!
Ta en liten bit i taget, och lär er njuta av hela naturen särskilts den upplevelsen ni möter bland djuren i skogen på natten!
