Den så kallade kylvattendamen i Oxelösund glöms ofta bort tror jag? Det är ett inslag av trevlig människoskapad natur i vår lilla bortglömda stad. Många Oxelösundare tro nog fortfarande att den är helt död och utan verkligt liv i form fisk och annat insjöliv, men så är det inte.

Som tjugoåring brukade jag besöka den med mitt eget barnasinne ständigt öppet och på glänt. Jag såg hur löjorna lekte av, i vattenbrynet. Och jag tog upp några blad med ägg och tog hem dom till mej. Ner i ett nytt yngelakvarium och fram med minsta flytande yngelfodret anpassat för romläggande småfiskar. Och sedan väntade jag. Och så klart kläcktes de och började växa ganska fort innan jag släppte ut dom igen. Nyfiken och barnsligt drömmande som bara en uråldrig fisk och shaman får va.

Någon skrämde just upp naturen med smällare i skogen bakom vattentornet, jag räknade till elva skrämda hägrar och en himlen full med oräkneliga gräsänder och andra fåglar. 

Kylvattendammen är så gott som isfri året om, även under de smällkalla vintrarna. 

Claes, Roachna Shaman