Kort reportage om Landskapsvandring

Min avlidna farmor är med inom mig och hjälper mig fram till de gamla andarna här på platsen jag befann mig där.

I efterhand känner jag att de tog över mig mer än jag upplevde just då, de berättade sina egna liv genom mig som om jag vore dem. Det är inte helt ovanligt att just när jag går där så liknar de även mina egna gamla avlidna förfäders andar, vilket ortens andar också är sett i helheten inom den jag shamanen är.

Jag börjar att berätta om mig själv och hur man kan uppleva energien i landskapet, sedan slutar det med att jag berättar mer omkring mig själv som om jag vore den själv. Det är rätt vanligt när jag vandrar i en lätt form av mentalt medial extas. Jag är både mig själv och många andra mentala sinnens upplever samtidigt inombords. Tricket är att inte sluta vara sig själv under tiden.

Någon klappar mig vänligt i skrivande stund på kinden.

Lyssna här 7:38