Reportage – Forts från i går, om anden mediala attacker.
I dag blev det fred sakta men säkert och nog kan andar vara tröstande av oss som lever var så säker säger anden tillsammans med mig här.
Dialog är allt som krävs för att våga berätta hur det är, att vara medial inom genom omkring sig själv.
Det är att leva i nuet av all tid som är, all den tid som angår våra liv just nu, länkat via den tidlösa aspekten av nuet, som även är här och nu, i all tid som vidgat är nu.
Livet är vår teater och våra personliga roller är dess mystik
Kanalisering – Min pappa och någon till, talar och berättar genom mig som medie, för två år sedan 2016-10-22. Jag gjorde den här kanaliseringen utomhus vid Mellsjön framför en öppen eld. Ett vackert minne jag kommer i håg än.
Livets teater var lika aktuellt då. Min pappa och jag brukade ofta tala om sånt här när han levde. Tänk på att livets teater befriar vem som helst som vill sluta tro sej själv. I bland är det så skönt att bara lägga ner alla vapen och sluta tugga emot. Unga människor har ofta väldigt svårt med det.
Även när jag var i tonåren kunde pappa och jag få förstå det här tillsamman. Eller rättare sagt, jag förstod något om det, frågade pappa om hur han vet? Och så svarade han och höll med som han redan förstod och vet.
Vissa saker kan man verkligen veta, för att vi vet vad något annat som tydligen hänt, egentligen inte var.
Jag låter bli att välja tillfällen för när dessa promenader ska ske som de sker, vissa promenader blir vanliga promenader och andra promenader blir andarnas promenader med mig.
Livet är vår teater och andevärlden är även en rätt positiv läkande värld som lever med i sin egen livsteater i de tider där den vet, att den får det. Och när det är värt det för alla.
