Jag besöker forngraven på Jogersö i Oxelösund
I dag besökte jag forngraven på Jogersö. Jag var ofta här som barn och hade roligt, även senare i livet som vuxen när jag upptäckte vad jag varit med om under livet efter det.
Titta nedan 4 minuter

I dag besökte jag forngraven på Jogersö. Jag var ofta här som barn och hade roligt, även senare i livet som vuxen när jag upptäckte vad jag varit med om under livet efter det.

Fram med mobilen och filma en snutt igen. Men varför får jag plötsligt en så stark impuls i nuet, som gör att jag får lust att tala om mitt eget inre barn? Vem eller vad i nuet av min egen upplevelse påkallade mitt jag, så att nuet blev som det blev?
I slutet av den här korta filmen kliver jag ut ur skogen, stannar upp och väntar på att en bil ska åka förbi innan jag korsar den stora vägen.
Men bilen svänger av och stannar på väggrenen. Föraren och jag hälsar på varandra och så bjuder plötsligt brorsan som var bilens förare på lunch. Han hade börjat fundera på att ringa och bjuda på lunch när han åkte från jobbet ca tio minuter innan jag klev upp på stora vägen.
Tack för maten nu är jag mätt och belåten, känner mig mänsklig och nöjd med det liv även jag har som är värt något.

Jag tog en promenad på Femöre i Oxelösund, och ganska omedelbart när jag kommer till min favorithage vid ekarna, börjar jag känna mig väldigt ledsen och nerstämd.
Jag valde till en början att berätta om mina egna tankar jag fick till mig, men så småningom dök så klart andarna upp, en efter en börjar universum att väcka upp platsens minne, och berätta för mig ungefär, vad de hoppas att de alla ska få ut av detta lilla reportage.
Med tiden så läker vi alla dessa minnen av sår, som av universums väcks upp ungefär där jag är ute och går. Och så läker vi dessa sårade minnen tillsamman.
Tänk på att andens lokala minnen, ibland kan vara långsökt länkade och i bland mycket märkliga i alla sina udda samband i nuet.
