I tio tolv år har jag vaknat varje morgon utan att känna att jag gjort något eget fel som jag omedelbart behöver förstå mej på! 
Som barn och tonåring vaknade jag med ångest varje dag! Som tonåring gick jag på helspänn jämt, var det någon som ropade på mej? Vad har jag nu gjort för fel? Jag var femton år! Och resten av mitt liv såg ut så, ångest varje morgon i tjugo år till! 

Vad skulle jag göra? Hålla masken och spela med i ett liv där ingenting egentligen är sant? Och varför skulle jag vara slav under alkoholen? 

Eller skulle jag hoppa av allt och leva i kärlek till den jag själv är utan att skämmas för den jag var är och blir? 

Jag behöver inte ändra på min nya självbild för att må bra, men de jag kände behöver oftast tänka efter lite längre, och fortsätta förändra sina gamla bilder eller avbilder de har i sina egna huvuden av mej! 

Tiden går aldrig före eller efter sej själv, tiden är all tid den samma i varje ögonblick från morgon och kväll i evigheten!

Det är i nuet allting ordnar sej, det är i nuet som all tid ljus konvergerar i det fokus på det fokalplan som heter Claes!  

?