Om alkoholens andliga skadeverkningar 

Ni förstår snart vad alkohol gör med kärleken i detta land. Mitt fria fall är bara toppen på ett gammalt gammalt isberg som aldrig handlade om mej. De hämnades även på min pappa och morfar. (Vilket jag inte berättar detaljerat om här, men ämnet ligger helt i sakens natur)

Den här eventuellt stötande texten, är skriven med kärlek och förlåtelse till alla er som vet, vad mer jag lät bli att skriva om här.
Jag hade en gång en arbetskamrat som hade pippi på att gå till chefen när han blev rädd, och säga upp sina oskyldiga (skrämda) arbetskamrater.
Jag började senare arbeta på den ”killens” skiftlag, där han redan arbetade. Han lyckade aldrig skrämma mej, ända till jag blev så snärjd att jag tvingades säga upp mej själv från det ”skämtet” (lögnen) han själv ställde till med.
Så han vann väl över mej också. Det var ingen tävling för mej, jag var chanslös mot lögnerna.
Att jag som nykter alkoholist hade svårt för mina kollegors bakfulla vanor på jobbet med mera. Handlade endast om tuff kärlek och omtanke med några av mina olyckliga kollegor. Men särskilt de yngre killarna och tjejerna på jobbet som inte begrep så mycket om livet på en ganska dysfunktionell och på tok för inofficiellt alkoholvänlig arbetsplats ännu.
Många försökte skydda sej med mej, de bad den nyktra duktiga alkoholisten Claes, att få komma bakfull till jobbet dagen efter och köra 20 tons kranen.   Eller andra livsfarliga maskiner. 

Du känner väl mej Claes, det är väl inte så farligt?

Jag sa alltid som det va. Kommer du hit full i morgonbitti så pratar jag med chefen. 

Be mej aldrig om tillåtelse för vad jag inte låter mej själv göra i dag. Vi ska vara ett nyktert ansvarsfullt arbetslag. Jag blev bara bedrövad när de aldrig skulle ställa upp på sej själva i sina egna liv. Och de var alltid oroliga för vad de skulle vågad berätta för mej, eller allt det gamla jag redan kände till. 
(Ni var en stor del av mitt liv, jag älskade er alla, mer än ni kände er fin, för ni vet att jag vet, hur ni har det med spriten, än i dag, men så ser tyvärr en vanlig arbetsplats ut nästan vart dom helst nu för tiden.)
Den här killen som sa upp sina (farliga motståndare) arbetskamrater bakom ryggen på dom, har tyvärr enormt mycket att svara för själv, och vore det inte för honom så skulle jag aldrig sagt upp mej från ett ganska bra jobb på SSAB i Oxelösund i november 2013. Några veckor innan 25 års klockan.
Chefer blir som regel sällan vänner till mej, men är de fria från alkoholism så har jag ingenting emot dom, och får lära mej något nytt själv.
En chef är är aldrig lagligare och principfastare än den är mutad av sina egna eller viktigaste vännernas egna makt och alkoholvanor. Chefers och kollegors selektiva fegminnen krossar människors liv. (Våra liv)  Där de egentligen har en stor möjlighet att göra så stor skillnad att samhället slutar hylla sin egen spritkultur. (Hur många vill kännas vid alla firmafester de varit med på?)
(Släpp då taget om alla era minnen, erkänn vad de va, förlåt er själva, berätta öppet hur det va och se till att de yngre slipper vara med på sånt själv i framtiden. Lär ungdomar vad som händer tidigt och glasklart.)
Antingen blir chefen en nykter lagom sanning om allt, eller en feg lögn, full på gammalt arbetarskkryt samt dyrt öl, vin och fulsprit. (Varianterna på temat är oändliga för lögnarna, samt plågorna vi andra inte får styra över, när vi nyktra alkoholister fortfarande kan det där med ärlighet bättre än er.)

Alkohol är en fasansfull monstruös korrumperande marodör i arbetslivet. Alkohol och även hästhobby är en klar källa till korruption mellan facken och företag tex. Tjejerna kan inte alltid låta bli att visa hur tjejer hörde i hop mer, med en kvinnlig chef som under en förhandling om mitt liv, log lite skrämt när chefen blinkande till den kvinnliga fackliga representanten och sa, ses i stallet i kväll.
Jag är fortfarande inte imponerad, av någon av dom, (Ni förstörde inte bara för mej, hur ska ni kunna se er i spegeln utan att det gör ont?) men, jag behöver inte dölja något om mitt liv längre, jag är fri, även från er och jag kan alltid berätta sanningen som jag mindes den själv, om mitt liv, utan att vara rädd att sätta dit mej själv. Den här berättelsen är inte ens hela min egen sanning, inte ens jag tror på alla gamla lögner längre, men något är fortfarande mycket allvarligt och sant.
Alkohol korrumperar samhället!
Jag vet. När jag är så här ärligt, får jag inte behålla alla jobb, och många klienter känner obehag, men jag behöver aldrig skämmas för att jag är feg eller sämre människa än er som sitter fast i skiten.
Och jag ställer alltid upp på mina klienter som fortfarande sitter fast i skiten.
För det vet jag att jag gör, bara jag berättar denna berättelse en gång till. (Det blir aldrig exakt samma berättelse varje gång, men i huvuddragen är det fortfarande sant för mej på ett ungefär, och det är fortfarande totalt sant att alkoholen förhör alla tankar i vårt olyckliga samhälle.
Därför ger jag mej aldrig?
För jag älskar nämligen mej själv och er, lagom utan rädsla för mitt liv, jag är omutligt ärlig med rädda män och kvinnor, och fortfarande lika rädd om mitt liv, som jag är rädd om er, och innan ni gör bort er helt och väntar för länge med att ta hand om era egna liv.
Läs denna text, i bland kan det även vara bra för er att hålla tyst, så ni inte bara blir som jag. Jag vägrade polisanmäla, SSAB för jag såg att alla skulle få skylla på alla, och att kriminalisera alla på mitt jobb, det orkade inte ens jag gå igenom helt ensam. Så jag sa upp mej och började berätta öppet och ärligt om mitt eget liv som nykter alkoholist i ett makt och sprit korrumperat elitiskt samhälle. Där facken ger upp för sin egen spritiga historia.
Steg för steg, dag för dag.
Era barn kommer även tacka en sådan här kuf som jag. Jag älskar er och känner aldrig att jag hämnas på någon längre. Jag räddar min framtid. Och era skinn. Mitt liv är alldeles för viktigt för att slåss om oväsentligheter eller sårad falsk stolthet.
Och jag lovar aldrig total tystnadsplikt när det gäller korruption och svåra brott. Det är olagligt.

Men jag hjälper er gärna att ta er ur skiten! Helskinnade. Men då måste ni våga vara ärliga och raka även med mej.

Med vänlig hälsning, Claes Roachna Shaman