Livets kraft är totalt pålitligt och som en orubblig makt förökar den sig blixtsnabbt med hjälp av alla dess inre minnesbilder.
Varje människoliv har en potential att levas i oändligt antal färger former och variationer. Våra minnen är som en mall. Och livet är den väv, vi återigen formar oss själva till, en väv av energi som vi kläder oss i. Värld efter värld i liv efter liv.
Men bäst av allt, livet återupprepar sig i en avbild av allt den kan minnas, inom sig själv och omkring sig, själv spelas minnet av livet upp, i en realtidsmodell i all tid av ljus i ett mörkrum utan slut.
När Valkyrian ständigt återkom med
ett och samma krav, då gjorde jag
henne halvt till viljes, med ett
motsatt val och blev åter hennes
trogne tjänare men fortsatte vara
min egen andliga krigare ännu ett
tag.
I dag ger jag, Valkyrian ett eget
förslag, och blir nu inte jag nöjd,
då ger jag henne åter en ny dröm
om törnen, och skänker henne en ny
herre, att troget tjäna, förlora och
svårligen förlåta.
Själv går jag vidare och förblir min
egen, som tjänar oss alla som vi
förtjänar varandra tillsammans.
Min sista droppe blod, sparar jag
alltid till ett nytt liv jag åter lever
själv. Eller skakar liv i en ny
Valkyria som är oförsiktig nog. Att
endast tro på sej själv.
För så förändrar vi alla världen
tillsammans, och rättvist lever vi
med tiden!