Eller Guds allseende öga, är ett bra begrepp

Jag var tillsammans med en kvinna som berättade att hon plötsligt som ung kvinna, svävat utanför sin egen kropp, och hon fick syn på sig själv, utifrån sig själv. Hon berättade att hon hade reagerat så kraftigt på hur vacker hon först då fick förstå att hon var. Jaha tänkte jag, va fint, men wow sväva utanför sig själv? Är det möjligt? Ja, jag har också svävat utanför mig själv i dag, men upplevde inget särskilt. Ända till? Jag fick se på mig själv med guds ögon.

Hur många av er har inte precis som jag ägnat många år åt att vara mer nyfiken på vad andra människor är än på er själv. Jag ägnade många år åt att försöka finna lyckan i alla gamla fel jag försökte förstå mig på, i min barndom inte minst. Jag letade fel på mitt liv, att förstå och rätta till så jag skulle bli lycklig till sist.

Men så hände det!

Vad hände och vad fick mig att börja tro på mig själv igen? Vad hade jag missat att förstå själv? Andevärlden visade mig verkligen exakt hur jag missförstått mig själv. Det är himlen, andevärlden eller den så kallade paranormala översinnliga kraftvärlden som har de verkliga superkrafterna. Och det var tack vare den hjälpen jag fattade, omedelbart.

De hjälpte mig tillrätta på tio minuter, eller? Helt utan tid? Eller? Med hjälp av precis all tid?

Lyssna i fem minuter, vad hände?