Andlig vägledning och förslag, angående era egna och lånade gåvor.

Under 2009 gick jag ett antal kurser i andlig utveckling. Varje kurshelg avslutades med en utdelning av gåvor vi fick till oss i form av en medicin. Denna gåva knöts till en eller flera stenar på alla dessa kurser. Dess medicin bestod av olika läkande och andliga visdomsgåvor, även ny praktisk kunskap.

Vad jag aldrig förstod eller ens märkte till en början var att jag förändrades så jag fick svårt att behålla mina egna gåvor och tankar i fred. Dessa nya gåvor skapade obegripliga konflikter i mitt liv, så pass svåra att det vanligs livet jag levde i nykterheten höll på att gå under helt. Jag förlorade mitt boende och jag kunde inte arbeta kvar på mitt gamla välbetalda arbete, så ekonomisk och själslig ruin inträdde i mitt liv.

Dessa gåvor som egentligen var lovade till kursledaren via många långa vägar tillbaka till den sydamerikanska shaman som ursprungligen gav dess lånade gåvorna till sitt eget liv, var inte mina att leva för evigt med.

Varje sten med varje gåva jag fick på dessa kurser under ett år, har jag nu lämnat tillbaka till naturen var i från de en gång kommer i från. De var endast ett lån.

Vad som ändå är väldigt sant är att jag under resans gång var tvungen att lära mej mina egna gåvor jag fick som födslorätt klart helt ensam. Och för det är jag tacksam. Dessa stenar har motarbetat och krossat mitt liv men det gav mej ändå en ny möjlighet att förstå mina egna gåvor och mitt eget liv på ett helt nytt vis.

Dessa stenar som motarbetade mej hjälpte mej att totalt göra mej synlig för mej själv.

Jag är trots denna resa oändligt tacksam för det, jag hade aldrig orkat utforska hela mitt andliga liv så intensivt om jag själv inte blivit tvingad till det.

Jag lämnade tillbaka varenda sten till den ursprungliga shamanens vagga och tackade för lånet av dennes gåvor, jag är inte på något sätt fientligt inställd till denna ursprungliga sydamerikanska shaman, jag tackade Shamanen för lånet av gåvorna och förlät den samtidigt, sten för sten.

Och jag blev lätt ovh känner igen den nya Shamanen jag var på väg att bli själv. Men inte utan hjälp eller stjälp.

Jag tackade för gåvorna och lovade att fortsätta ta ansvar för min egen andliga utveckling och jag fick ett erkännande av mina egna gåvor i stället. Mina egna gåvor jag fick slita som en hund för att ta tillbaka men även förstå mej på, som den jag egentligen redan var då.

Målet med alla andliga kurser, vare sej det handlar om medial eller andlig utveckling, tillsammans med medier eller shamaner, är att alla elever tar fullt ansvar för sitt liv, alldeles oavsett om det blev totalt fel eller alldeles för fint för en del, de har en egen resa kvar att oavsett ideal lämna tillbaka sina gåvor även jag lånat ut.

Ni kommer alla älska era egna renodlade gåvor mer och älska era egna liv mer, efter det. Det är mitt förslag till alla kursdeltagare oavsett vart ni gått era kurser.

Med vänlig hälsning, Claes, Roachna shaman.